Desperate Housewife

Jag har bakat bullar! Jag är stolt över mig själv. Hade länge förlorat hoppet om att det skulle kunna bli nån bull-mamma av mig, men nu känns det inte så förfärligt långt borta ändå. Jag kan ju göra bullar och det är väl det viktigaste. Goda blev de oxå. Och snygga!
Mammor mammor, de finns i alla former och varianter. Bull-mammor, trend-mammor, kompis-mammor, tant-mammor och höns-mammor. Höns-mammor måste va den absolut värsta sorten av alla. Eller hypokondriker-mamman, som kan para ihop alla sorters utslag och dyligt med livs-farliga obotliga sjukdomar. De finns.
Åh God. Hoppas man blir en någolunda normal mamma när väl den dagen kommer.

Lite tråkigt att jag inte har nån att bjuda på mina goda bullar. Jag får sitta här själv och mysa med bulle och mölk. Saknar någon.

Får smaka en annan gång.

          
     bullar
     

Love in Hollywood

Han ligger i Brad. Bokstavligt talat. But who can blame him. Är man kanske världens sexigaste man har man väl nån sorts rättigheter.
För ärligt talat vem hade inte gjort samma sak om de kunnat.
Slutar aldrig fascineras över hur otroligt fort allt går i Hollywood. På ett halvår (typ) har människan skiljt sig, skaffat ny flickvän, gjort flickvännen gravid, adopterat två barn, gift sig?, sålt hus, köpt hus, spelat in film, och naturligtvis hunnit med lite välgörenhet oxå.

Vi skulle behöva ha lite mer Hollywood feeling över förhållandena här hemma oxå.
Passionerade, glamourösa, och alldeles alldeled underbara.
Där finns inget som kallas vardags-tristess. Där finns inga tvivel. Och skulle det nån gång bli tråkigt, är det bara att byta bort den gamla mot en ny spirande stjärna på Hollywood himlen.

I Love It


   Brad

Och så fick jag ju ett lysande tillfälle att ha med Brad i bloggen :)

My Sweet Town

Jag kommer från en mycket liten håla, mitt bland de värmländska skogarna. Här står utvecklingen still. Alla känner alla. Alla känner allas föräldrar och vet var dessa jobbar.
Alla vet vilka som har sex med varandra, vilka som haft sex med varandra, vilka som vill, och vilka som defenitift inte vill ha sex med varandra. Det handlar mycket om sex, eller som min sexualundervisnings lärare i nian sa: "här finns det inte så mycket annat att göra". Det är rätt skönt.
Man har sten-koll.

Alla har sin plats i det sociala nätverket bestämd nästan ända från födseln. Så är det bara. Inget man kan ändra på. Det är bra, för man behöver inte va rädd att data en idiot, för vilka som är idioter vet alla redan från början. Eller data och data. Här datas det väl inte så mycket precis. Man lixom skavs mot varandra, trycks samman, vare sig man vill eller inte.

Det lilla samhället är uppbyggt av ett antal samhälls-grupper.
De snygga, de tuffa, de konstiga, de töntiga, men störst är helt klart gruppen med raggare och annat löst folk. På natten tar de över hela "stan", och doften av bränt gummi ligger tung över torget.

Näst efter diskussioner om varann, är helgen det största samtalsämnet i den lilla byn. Antingen pratar man om vad man ska göra under helgen som kommer, eller så pratar man om vad som hände under helgen som gick. På helgen är det alltid fest. Det finns bara ett uteställe, men det är ju bara bra, för man behöver inte va rädd att missa nått (eller någon), eftersom det inte finns nått att missa nån annan stans. Där av dating frånvaron...

I det lilla samhället vet alla redan vad de ska bli när de blir stora. Många kör på det säkra kortet och blir det samma som sina föräldrar. Det är ju smart, för då kan föräldrarna fixa jobb åt sina barn på sina arbetsplatser.
Annars är det nog snickare eller möjligen lärare som är de populäraste utbildningarna. Snickare är bra, för då kan man vecko-pendla till Norge, för där tjänar man bra har vi hört.

Till Norge är det inte så långt. Det märks framför allt på sommaren då hela byn förvandlas till en norsk kolloni. Mer eller mindre snygga norrmän vallfärdar över gränsen för att supa, slåss och ta flickornas oskulder.

Ja det är fint på sommaren. På sommaren är fryksdalen ett paradis, som hämtat direkt från en saga. Kanske skriven av Selma Lagerlöf. Paradiset på jorden. Är det kanske där ifrån jag kommer.
Saknar min lilla by mycket här i storstan. Där är enkelt att leva. Enkla människor med enkla tankar. Den lilla hålan kommer alltid har en stor palts i mitt hjärta. Vart jag än i världen vänder, vet jag att det finns en plats på jorden där alla kan mitt namn, ser mig i ögonen, och hälsar när när jag går gatan fram. För trotts allt skitsnack håller vi ändå ihop när det väl gäller. Det är nått specielt med oss nämligen.
Vi kommer alltid älska vår lilla håla.


47177-2

PMS

Nu är det slut på allt seriöst bullshit. Tre bokstäver som annars sammanfattar seriöst bullshit ganska bra är P M S.  Många av mina absolut största misstag har jag gjort under de här få kritiska dagarna i månaden. (Som att starta den här bloggen tex. Varför lixom? Vem inbillar man sig ska orka läsa skiten?).
Man borde stanna hemma, stänga av mobilen, (tydligen nätet oxå), och vänta tills det hela sköljt över. Men så smart är man sällan, (aldrig), inte den här gången heller. Så nu är det bara att snällt krypa till korset och be om ursäkt för att man kanske råkade ta lite allvarligare på vissa saker än man egentligen borde ha gjort.
Jag är säker på att det är minst en, utöver mig själv, som undrar what the fuck i was thinking.

Ja ja, nu är det över för den här gången. Nu har jag en månad på mig att ställa saker och ting (bokstavligt talat) till rätta innan det är dax igen.

Suck.

Seriös

Vilken seriös början den här bloggen fick. Nu finns risk att jag framstår som en något mer seriös person är jag egentligen är.
Samma sak uppstod när jag för ett tag sedan besökte en spå-tant (bara att gå dit tyder väl på att man inte är så specielt seriös, men men. Och nej det var inte min ide, och nej det funkar inte).
Ja, i alla fall börjar de med att "läsa av dig" för att sedan ha en fullständigt klar bild av vem du är. Smidigt.
Och fort går det. 1 minut tog det tanten, det som tagit mig en hel livstid att försöka förstå.
Hon sa att det första intrycket jag ger är mycket seriöst.
Seriös? Jag? var den första tanken som slog mig då, och den första tansken som slår mig nu, för efter att ha läst understående är jag nog motvilligt villig (?) att hålla med henne.
Jag kanske är seriös utan att jag vet om det? Eller kanske framstår seriös utan att jag vill det? Det är möjligt.
Hur du uppfattas av andra kanske inte alltid stämmer in med bilden du har av dig själv.

Pratade med en vän för ett tag sedan, och kom iförbifarten in på diskussionen hur vida vi var lätta eller svåra att leva med. ha ha, den lätta.

"-Nej men jag är lätt"
"-Du sa du var svår"
"-Svår? Skulle jag? Det har jag aaaaldrig sagt..."
Ja du vet så.

Insåg efter en stunds förvirrade tankar på saken att det var helt omöjligt att svara på.
Alla vill väl vara lätta att leva med. Tror inte nån vill vara svår, invecklad och besvärlig egentligen.
Ingen bra pr lixom. Och hela livet är väl inget annat är en lång pr-kupp. Mer eller mindre.

Seriös... svår, lite samma sak.

Men finns det några lätta? Eller bara mer eller mindre svåra.
Mer eller mindre... det är frågan.

Lagom är nog bäst som vanligt.
Nothing worth it have ever comes easy
Lätt kommet lätt förgånget
Ja du fattar.

Förhållanden ja. Det är invecklade saker.
Det är när jag sitter och resonerar så här som jag känner mig exakt så svår och invecklad som man inte vill vara.

"Sluta va så djup" ekar i mitt huvud.

Tänk att få va en okompliserad människa...
Det är de som inte bryr sig om meningen med livet. De som går till ett skit jobb, men är nöjda för det. De som tar bussen till ett underbart liv och ett glas samarin.
Han vill inte va svår och aldrig missa nån buss...

Brukar tänka på det pappa alltid sa när jag var liten innan jag skulle somna.
"Tyck om dig själv, det är den enda människa du behövder umgås med hela livet". Och visst är det så. Är man nöjd med sig själv, och tycker man är en ganska bra person ändå, trotts alla dumma ideer, har man kommit en bra bit på väg.
För ju lättare  det är att leva med sig sjäv, destå lättare är det nog oxå att dela med sig av sig själv till nån annan.

Kanske inte är så bra när föräldrar leker psykologer till sina barn. Det är väl då man blir sittande så här med en massa olösliga frågor i huvudet. Men pappa har lärt mig mycket bra... det är klart.

Mitt seriösa jag kanske inte framstår minder i och med detta.
Men skenet bedrar. Du skulle bara veta.

Mening

Har så många konstiga tankar i huvudet för jämnan. Kanske är bra att få dem ur sig. 

Kan ju börja med den något suspekta frågan om meningen med livet, så jag får den ur världen och kan ägna mig år mer ovesäntliga frågor sen.

Meningen med livet, skulle nog de de flesta i vårt avlånga, mörka, depprisiva land, påstå inte existerar. Ganska typiskt för ett samhälle där det väsentligaste i livet inte är lycka och välmående utan pengar och framgång. (eller är det samma sak? någon).
Här finns inga som tror, hoppas och älskar kvar.

Kanske det gör.. men de blir färre.

Här isoleras människor av rädsla. Det klassiska "det var bättre förr", (som nu det mesta tycks ha varit?), kan passa in även här. Förr var man rädd för vargen, trollen, eller möjligen Hitler. Nu är man rädd för nästan allt. Grannen, ensamheten, arbetslösheten, allmänna gallningar, och terrorister. Och listan kan göras lång. Lång, lång.
Och nu kan alla vara allmänna galningar. Det ser man i tidningen varje dag. Så det är bäst att inte vara för öppen och vänlig mot andra människor... Det kan ju sluta med att man blir uppäten, eller ännu värre får sitt hjärta krossat.

Ensamheten ja, det är nog den värsta meningsdödaren av alla. Och det har väl aldrig funnits så många ensamma människor som nu. För vad finns det egentligen för mening när man är ensam?

Jag vet den finns. Meningen. Tron, hoppet och kärleken oxå.
Även om jag inte alltid är så optimistisk laggd, känns allt ändå lättare om det finns ett syfte med det.

Det handlar om att tro på det goda i människor,  på kärleken och på sig själv.
Med sin egen tanke kan man göra underverk... men man måste tro att det går.

Man kanske inte kan förändra världen, men man kan förändra sig själv, och det gör en jävla skillnad.