det är så jag säger det

I dessa film tider måste jag faktiskt höja ett varnande finger och citera min favorit film-kritiker Bengt Alsterlind, ja hajk-Bengt ja, som faktiskt hade ett eget film-program på 80-talet. Inget förvånar mig...Jag är visseligen född under 80-talet, men vill oxå förtydliga att det är den enda kopplingen mellan mig och detta något bisarra årtionde....huu.. Vilket stod ännu mer klart efter en 30-års fest här om sistens, efter den skojiga leken "Kan du ditt 80-tal". Nä uppenbarligen inte. Fick inget rätt... stackars mig. Är lite bitter...

Var var jag? Bengt ja...

"-Var försiktiga där ute i video-butikerna. Det finns dåliga filmer oxå". Och han har så rätt Bengt. För är det nått det finns gott om så är det dålig film! 
Undrar egentligen hur stor chans det är att man får se en bra film på det hela taget? Inte specielt stor. Kanske nått för Adam att fundera över.  Jag menar det kan ju inte vara specielt många filmer som är bra, i förhålland till hur många filmer som suger.. (nä jag menar inte sån film - hehe)..

Här om kvällen var jag på förhandsvisning av en... (hittar inte ord)... film. Inte var den bra i alla fall. Snarare helt ... sjuk. Den handlade om en kille, som var just sjuk. Staten utförde biologiska expriment på killen för att framställa nått sorts biologiskt krigsvapen, men så en dag fick killen nog och sprängde hela skiten i luften. Så här långt är jag fortfarande helt med på vad som händer, även om jag är en aning uttråkad.
Sen börjar det spåra ur...

Killen ska göra revolution. Klart han ska. Det är ju bröderna Andy och Larry Wachowski (Matrix) som gjort filmen, och det där med REVOLUTION verkar ju vara lite deras pryl...
Trots att killen ser ut som en pedofil misstängt muskeltör med verja och scream-mask, får han på något underligt sätt med sig en snygg tjej på sina galenskaper. Hela Londons något förvirrade befolkning oxå för den delen. Suck. Jag blir så trött.
Sedan följer ett virrvar av seriöst revolutons-snack, dåliga skämt, klassisk musik och galna politiker. Som pricken över i:t  oxå en rejäl dos data-våld i äkta matrix-anda. Jag tror det var nån stans mellan ett dåligt skämt och en snygg slowmotion-spark jag tappade bort mig helt...

Så, nu ni som ändå tänker gå och se filmen, nu kommer slutet. Och vilket slut sen...

Ja du hade rätt.. Muskeltör-killen och snygg-tjejen blir kära i varann. Nytänkande så det förslår...
Men sen kommer det bästa! I sista scenen dör killen och spränger sig själv och hela riksdagshuset, (observera i SLOWMOTION), till tonerna av en vacker symfoni! Det kallar jag slut!

Power to the people!

 

Nä, jag håller med Bengt. Be careful out there...