det är så jag säger det

Dogeareds karma necklace,
vill någon ge mig? Tack.

Om jag bara kunde förstå varför hade det kanske varit lättare.

Ibland är det inte lätt att tycka om.

Har kännt mig så gnällig senaste tiden. Vet inte vad det är. Vädret? Små problem blir stora problem. Fast egentligen inte. Det mest låter så.
Har väldigt svårt för att ta skit. Kanske kritik oxå ibland. Nått jag borde jobba på. Jag vet.
Vill ofta säga förlåt. Hoppas du vet det. Ska försöka få det ut mig lite oftare. But sorry seems to be hardest word. Såklart.

Känns som jag har bråkat i hela mitt liv. Som barn bråkade jag med min syster. Eller slogs rättare sagt, tills hon blev tillräckligt stor och kunde slå tillbaks - då bråkade vi. Som tonåring bråkade jag med mamma. Och med styvfar. Slogs ibland där med föresten.
I fem år bråkade jag med mitt ex. Och nu bråkar jag med dig. Jag är en riktig bråkstake när jag tänker på saken. Men en snäll bråkstake som bråkar med hjärtat. Som bara inte kan hålla käften när man "borde" ibland.
Jag tror det är bra att bråka. Inte för ofta. Men ibland. På rätt sätt. Det är ju som med allt annat. Hade det alltid varit solsken hade man varit jävligt trött på att sola.
För det är faktiskt så. För mig går kärlek och bråk lite hand i hand. Det är sällan jag lägger ner mig och bråkar med någon som inte har en stor plats i mitt hjärta - om det inte är för någon som har det. För om jag har bråkat mycket i mina dar, så har jag älskat tusenfaldigt mer.

Tycker om dig oftast. Inte alls ibland.
Hatar dig aldrig. Älskar dig alltid.