nya vyer, gamla minnen
Ligger på magen. Stirrar ner i vattnet. Försöker vänja ögonen. Allt ser så lugnt och tyst ut där nere. Tång och stenar bildar en drömlik värld under ytan. Jag blir som barn på nytt och svävar iväg nån stanns. En liten grå nästan genomskinlig varelse rör sig med hoppiga rörelser på botten. En vanlig räka, men i mitt bansliga sinne är det en krigar-räka på språng mot nya hårda räk-strider. Och nu kommer en jätte krabba med knäckar-klor och sylvassa sågartänder. Han har en massiv pansar rustning, och höjer sin jätte-klo för att slita sin fiende i stycken och dra ner bytet i sin underjordiska håla... En våg. Fan nu ser jag inget igen.